Exempel Danmark – Så anpassas CNAIM för dansk elnätsverklighet
Case Study - Danmark
Bakgrund: Varför valde danska DSO:er att testa CNAIM?
I takt med ökande krav på effektivisering, riskstyrning och reglering har flera danska elnätsägare sökt nya arbetssätt för att fatta smartare investerings- och underhållsbeslut. Eftersom det inte funnits något gemensamt, regulatoriskt styrt ramverk för tillståndsbedömning och riskhantering i Danmark, bestämde sig fem större DSO:er – bland annat TREFOR, Dinel, KONSTANT, RAH och Thy-Mors Energi – för att tillsammans, med stöd från branschorganisationen VISUE, utvärdera om CNAIM-modellen från Storbritannien kunde fungera även i dansk kontext.
Projektet blev ett av Europas första exempel på hur CNAIM kan anpassas utanför Storbritannien, och genomfördes i nära samarbete med Copperleaf Technologies och under vägledning av erfarenheter från den brittiska tillämpningen.
Implementation
Hur gick det till? – Femstegsmodell för anpassning
De danska DSO:erna och deras partners tog fram en strukturerad femstegsmodell för att lokalisera och implementera CNAIM:
Identifiera lokala skillnader
Vilka komponenttyper, spänningsnivåer och kostnadsstrukturer är specifika för Danmark?
Kalibrera sannolikhet och konsekvens (PoF & CoF)
Justera t.ex. för livslängder, miljöfaktorer och danska referensvärden för kostnader och risker.
Utveckla och förläng CNAIM där det behövs
Exempelvis nya modeller för byggnader, eller finjusterade väderfaktorer för öst/västkust.
Definiera och prissätt interventioner
Ta fram kostnader och effekter för de vanligaste åtgärderna, baserat på danska data.
Testa och förbättra
Kör piloter, jämföra resultatet mot både den brittiska originalmodellen och befintliga danska arbetssätt.
Modellen byggde på tät dialog mellan parterna och resulterade i både bättre förståelse för riskstyrning och en gemensam terminologi för hela DSO-kollektivet.
Lärdomar
KEY TAKEAWAYS – Vad lärde sig Danmark?
1. Struktur och process är viktigare än exakta värden
Att stegvis gå fram, och att börja med de viktigaste tillgångsslagen, gjorde arbetet hanterbart och gav snabb nytta – utan att DSO:erna behövde fastna i detaljdiskussioner.
2. Samarbete och datadelning gav bättre kvalitet
Genom att arbeta tillsammans kunde de danska bolagen utbyta erfarenheter, dela data och gemensamt testa olika scenarier – vilket ledde till snabbare mognad och mer jämförbara resultat.
3. Standardramverket CNAIM var anpassningsbart
Trots att modellen är utvecklad för Storbritannien gick den utmärkt att översätta, både när det gäller komponentregister, ekonomiska faktorer och arbetsprocesser – även om vissa brittiska referensvärden behövde ersättas med danska.
4. Baslogiken bör bevaras
Att ändra grundprinciperna i CNAIM (t.ex. PoF/CoF-strukturen) kräver noga motivering – det är bättre att börja med en “beprövad” modell och modifiera där det finns tydliga danska särdrag.
5. Det går att komma igång utan perfekta data
Många antog att implementering krävde fullständig dansk statistik. I praktiken räckte det ofta att använda brittiska utgångsvärden och justera dem allteftersom bättre lokal statistik blev tillgänglig.
6. Tydlig modell för interventioner behövs
Eftersom CNAIM bara anger vilka åtgärder som finns, men inte exakt hur de påverkar kostnad eller risk, måste varje DSO definiera detta utifrån sina egna erfarenheter och historik.
Resultatet?
De danska DSO:erna upplever idag att de har fått:
- En gemensam, transparent grund för riskstyrt beslutsfattande
- Stärkt förmåga att motivera investeringar och underhåll för både interna och externa intressenter
- Bättre förutsättningar för att samarbeta, utbyta data och successivt bli mer datadrivna som bransch
Vill du veta mer?
Läs gärna hela studien:
Adapting CNAIM across Europe – Danish Example
